hej vännen. tänkte bara se hur du har det.
(jag vet att du aldrig kommer att läsa det jag skriver, men det är värt ett försök.)
Jag saknar dig i mitt liv, och just nu, när jag som mest behöver ditt stöd och din famn..
Det gör så ont i hela mig att veta att jag aldrig kommer att kunna känna dendär varma kramen du alltid gav mig när jag var ledsen.
Jag cyklade förbi vårat träd här om dagen.
(Du vet det nere vid bagarsjön.)
Det vi år 2006 använde för att förklara vår vänskap.
Minns du vad det stod?
Det gör jag.
Och vet du vad? Det står kvar.
Så fort jag gjorde den upptäckten brast jag ut i tårar, men strax inpå insåg jag att..
Du är med mig, varje litet steg jag tar.
Kristin, du är guld värd och jag saknar dig så att mitt hjärta gråter.
Kärlek.
/ Din vän Alexandra. (Föralltid.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar