Tidigare idag gjorde jag bort mig, katastrofalt.
Jag hatar hörn, och jag hatar igenkännande blickar utan ord.
Blickar som säger ''Kom igen, säg hej. Nej, du först!''.
En lång ögonkontakt för att sedan le lite och vända om.
En ytteligare blick bakåt bara för att upptäcka att du fortfarande stirrar.
Jag har alltid varit dålig på att tolka, men jag har mina punkdrömmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar