som att dagen håller på att förblöda

Idag började jag läsa världens vackraste bok ''Fågeln som vrider upp världen'' av Haruki Murakami. Den gav mig ett helt nytt perspektiv på livet och jag gled in i ett tillstånd där tiden stod stilla och filosofin överväldigade mig.
Jag skrev långa texter och däribland en lista på saker att få uppleva innan mitt sista andetag är kommet. Den innehöll både fysiska och psykiska hinder att överkomma.
Jag letar febrilt efter meningen med livet, kanske har jag funnit den? Lycka stavas adjektivet i min tillvaro.
Idag skrev jag ett brev till en vän, sedan länge förlorad. Det veks prydligt ihop så att innehållet inte skulle besudlas. Några enkla ord och hon fick ta del utav min filosofiska mentalitet. I veckan blir det till att besöka hennes viloplats och överlämna känslan.
Vila i frid, Kristin Pettersson.