Jag säger alltid att sådant ska jag bli bra på, men jg kommer liksom aldrig dit.
Sitter nu hos min käre Helin och myser, dillchips och allt är bra.
Jag vill bara komma ur vintermörkret och depressionen som kommit som ett brev på posten.
Sätter på mig sommarkläder och dricker kaffe i brist på annat om nätterna.
Sömnen är inget faktum i min värld längre. Fan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar